söndag 6 maj 2012

Se dig inte om Laura Fahlsten, Anna Finney, Britta Kjellgren Jäger


Se dig inte om

Laura Fahlsten, Anna Finney, Britta Kjellgren Jäger

Måleri
20 okt - 25/11 2007
Uppsala konstmuseum

”Och sedan jag stått där en stund, vaknade plötsligt hos mig två känslor, fruktan och åstundan: Fruktan för den mörka hotande grottan och åstundan att se om det kunde finnas något underbart inne i den.”[1]

I Laura Fahlstens måleri finns ett starkt psykologiskt innehåll som väcker motstridiga känslor av lockelse och av osäkerhet samtidigt. Hennes konst handlar om att tränga igenom en kanske lockande och förförisk yta trots insikten om att det man kommer att möta lika väl kan väcka behag som obehag. Hon utforskar ett undermedvetet landskap med vidöppna ögon och gör sig beredd att möta det som uppenbarar sig. Laura Fahlstens målningar gestaltar hennes egna drömmar så som de visade sig under en period i hennes liv. Där finns inga svar till dess scenerier, enbart ett konstaterande av att de visade sig i form av gåtor eller hittills oöppnade dörrar.

Anna Finneys målningar framställer människor i en avskalad, urban miljö. Hon visar en serie målningar som skildrar personer som befinner sig i ett resande tillstånd. Det är just tillståndet att vara i ett ingenmansland mitt emellan två platser som gestaltas. Målningarna beskriver ett psykologiskt tillstånd av att nästan vara på väg vid en punkt då ingen återvändo finns, ett vakuum eller en mental icke-plats.

Britta Kjellgren Jäger har tidigare målat ränder. Abstrakta och exakta målningar, gärna metalliskt och blankt, speglande och reflekterande.  Nu visar Britta Kjellgren Jäger en helt ny riktning i sitt måleri. Abstraktionerna löser upp sig och blir refererande, figurerande och mer knutna till en föreställande genre. Utställningen visar mänskliga karaktärer, många i randiga kläder. De hämtas från olika håll; två sittande män med knutna nävar i randiga morgonrockar, fångar i randiga dräkter på marsch, gangsters i Hollywood-stil o s v. Konstnärens intresse för repetition tar sig i uttryck av att karaktärerna upprepas och på så sätt återgår till ett slags abstraherande och grafiskt uttryck.

ELISABETH FAGERSTEDT
Museichef/curator



[1] Ur ett manuskript av Leonardo da Vinci.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar