Martin Karlsson Fotobok: Uppsalas Linné

Martin Karlsson

Fotobok: Uppsalas Linné

Uppsala konstmuseum 2007

Förord

Konstnären Martin Karlsson har i denna publikation följt ett fenomen i den egna hembygden – namnet Linné. Varje gång namnet Carl von Linné har annekterats i nutid har Martin Karlsson sökt platsen, byggnaden, rörelsen eller företeelsen som önskat referera till den store vetenskapsmannen. Därefter har han fotograferat någonting som kan sägas representera själva företeelsen; en person, en aktör, en vimpel, en skylt, en bakelse, en vägskylt, en skogsstig. Han har följt funna spår utan att värdera eller kategorisera.

Namnet Linné används flitigt i Uppsala. Det pendlar mellan att anges nästan som ett ortsnamn och ett personnamn. Institutet för språk och folkminnen (här: ISF) har utnämnt Karl och Linnea till 2007 års namn. Karl är ett mycket gammalt namn, länge förbehållet kungligheter, men från 1700-talet fick det en mer folklig förankring och är idag det tredje vanligaste namnet i Sverige. Den 28 januari firas Karl enligt almanackan, till minne av Karl den stores dödsdag. Linnea tycks inte vara lika gammalt men är idag det sjätte populäraste namnet i Sverige. Namnet härrör från växten Linnea som namngavs av Linné och som i sin tur inspirerade till hans släktnamn. Linnea finns i almanackan till minne av Linnés födelsedag, den 23:e maj, enligt Namnavdelningen vid ISF.

Martin Karlsson är en konstnär med ett säreget intresse för ”historicism”. Ruiner, Rollspel, återskapade miljöer och historiserande byggnader; repliker av svunnen tid tycks vara en ständig källa till näring för Martin Karlssons fantasier och undersökningar. Hans konstverk rör sig ofta i skärningspunkten mellan fiktion och verklighet och har undertoner av en skenbar overklighetskänsla. Dokumenterandet av Uppsalas användande av namnet Linné har dock en större betoning på dokument än på romantiserande historiesymbolism. Fotografiet som sådant förstärker också den dokumenterande genren.

Det är något speciellt med att studera sin egen uppväxtmiljö och hembygd. Finn Werne skriver i Den osynliga arkitekturen (1987):

De platser, rum och byggnader som vi vuxit upp med bidrar omärkligt till att forma vår identitet. Det är först när vi blir medvetna om vår tillrådighet och vilsenhet som vi blir smärtsamt påminda om förlusterna av de bortschaktade platserna, de försvunna rummen och de rivna byggnaderna. De är först när vi söker vår identitets bekräftelse som vi inser det fulla värdet av en arkitektur som bär äkta spår av historien.

Behoven av att följa upp sin egen historiska miljö kan skifta genom livet, ibland som ett sökande efter likhet och tillhörighet och ibland för att uppnå det motsatta. Identitet har alltid att göra med likhet och skillnad. Uppväxtens platser är en oerhört viktig del i det egna identitetsbygget. Det är även en av de viktigaste gemensamma referenserna för dem som har samma uppväxtmiljö.

Viljan att tillhöra en grupp och att knyta an är grundläggande för människor. Grupperingar kännetecknas ofta av en gemensam ansträngning att hålla samman, kring ett märke, flagga eller andra symbolbärande föremål. Namnet Linné är en stark symbol. I Uppsala finns många produkter och föremål som benämns med namnet eller symbolen Linné. Han är en välkänd vetenskapsman från 1700-talet som med tiden blivit såväl riksbekant som i internationell åminnelse. Symbolen Linné har minst sagt fått allmän och i vissa fall steoretypisk spridning. Martin Karlsson berättar hur Carl von Linné varit en del av hans utveckling och uppväxtmiljö. Hans beskrivning tangerar hembygdsberättelsen. Vilka nya värden får den personliga berättelsens referenser när de blir till allmängods? Hur skiljer sig lokal tradition från turistens utifrånperspektiv när det gäller Carl von Linné?

Vissa Linnéminnen i Martin Karlssons insamling utgörs av platser i naturen. Platser där Linné en gång varit och verkat. Dessa blir kollektiva minnen förknippade med något immateriellt. En plats blir betydelseladdad genom intrakulturell påverkan. Människor anstränger sig för att tillskansa sig kunskaper, minnen, känslor och upplevelser som kan kopplas till en geografisk plats. Platsen som sådan kan förändras med tiden men människorna känner igen och konsumerar den genom dess symbolladdade historia.

Uppsala konstmuseum ger ut katalogen ”Uppsalas Linné” som ett led i Linnéfirandet 2007. Den är att betrakta som en färskvara. Katalogen tar pulsen på Uppsala i nutid som ett samtidsdokument och en folklig tradering av minnet av Carl von Linné.

UPPSALA KONSTMUSEUM

Elisabeth Fagerstedt

museichef