LOVE ENQVIST DIGGERS AND DREAMERS

LOVE ENQVIST

DIGGERS AND DREAMERS

Intentional Communities in the new age

1 december 2007 – 27 januari 2008

UPPSALA KONSTMUSEUM

Utställningsåret 2007 bärs av en genomgående idé. Uppsala konstmuseum sätter ett särskilt fokus på konstnärlig forskning, utopisk eller ej, med hänsyftning till årets Linnéfirande. Det är med stolthet som museet nu presenterar en omfattande soloutställning med en ung konstnär vars konst är såväl djupt utforskande som innerligt berättande. Love Enqvist examinerades från konsthögskolan i Stockholm 2006 och har såväl under som efter sina utbildningar producerat verk och installationer vars idéinne­håll pendlar mellan science fiction, utopier, andlighet, mentala processer, sublimiteter och dess ytter­lighet i ett renodlat forskningsperspektiv med deskriptiva studier av reella fenomen i den verkliga världen. Till det sistnämnda hör inte minst projektet Diggers and Dreamers - Intentional Communities in the new age.

Diggers and Dreamers – Intentional Communities in the new age
Med den upptäcktsresandes blick har konstnären rest till en rad märkliga och ibland otillgängliga platser runt jorden. Hans intention har varit att dokumentera utopiska samhällen och livsformer. Han har fotograferat stadsliknande samhällen i form av landskapsbilder och närmiljöskildringar, han har filmat och intervjuat dess upphovsmän och –kvinnor, nedtecknat deras visioner, idéer, samhällskick och organisation, samt undersökt och bearbetat fysiska uttryck och formspråk från skilda platser. Projektet innefattar ännu existerande samhällen som grundades under perioden 1968 – 1975 och som uttryckt sina visioner i t ex arkitektur. Han har ställt sig en serie frågor av ren forskningskaraktär: Hur har platserna förändrats under de 30 – 40 år som gått, är de idag levande museer eller levande labora­torier, finns det ett utopiskt byggande och arkitektur?

Vi visar ett 150-tal fotografier i en serie och ett urval dokumentära filmer. De dokumenterade platserna är:

Arcosanti i USA – grundat av arkitekten Paolo Soleris som ett miniatyrsamhälle för att motverka gängse samhälls- och miljöproblem

Auroville, Indien – grundaren Mirra Alfassa har förverkligat sin vision om den universella staden

Christiania, Danmark – ”fristaden” som bildades genom en ockupation för att åstad­komma ett alternativt samhälle grundat på gemenskap och frihet

Valley of the Dawn, Brasilien – efter en uppenbarelse grundade den före detta lastbils­chauffören Tia Neiva samhället som ligger på sin nuvarande plats sedan 1969.

Eclectic City, Brasilien – grundaren Mestre Yokaanam (spiritist och stridspilot) uppförde en stad som världens centrum för den egna religionen

Open City of Ritoque, Chile – en stad uppbyggd av arkitektstuderande vid Catholic University of Santiago

General Anthroposophical Society, Dornach, Schweiz – grundades av Rudolf Steiner och utgör centrum för världens Antroposofer

Järna, Sverige – svenskt centrum för Antroposofi

Damanhur, Italien – grundat av Oberto Auraudi som en suverän stat med avsikt att skapa ett nytt folk

Riverside, Nya Zeeland – grundat som ett pacifistiskt och kooperativt samhälle

Tui, Nya Zeeland –  är ett växande och ungt community som funnits i 14 år och uppstod utifrån ett holistiskt möte där några bestämde sig för att köpa en bit mark.

Mängden fotografier påverkar naturligtvis våra tolkningar av dess innehåll. De presenteras förhållan­devis tätt och läses genom varandra. Vi lockas att söka såväl likheter och skillnader, som spår och associationsbanor, mellan de samhällen som konstnären valt ut. Love Enqvist har bl a funnit likheter i de estetiska uttrycken, han beskriver i sin text att ”arkitekturen bär ofta spår av ett modernistiskt form­språk med esoteriska symboler och hantverk som kan påminna om Arts and Craft-rörelsen”. Konstnä­rens utforskande av formspråket tar sig i uttryck i en serie nya skulpturer i utställningen.

Henry Soludde
Verket om Henry Soludde är en ny presentation av ett konstnärligt projekt som Love Enqvist arbetat med tidigare. Om utforskandet av utopiska och intentionella samhällen präglats av distans är dess mot­sats i närhet och i det personliga tilltalet i verket om Henry Soludde slående. Konstnärens far var nära vän med Henry Soludde under 1980-talet. Love Enqvist träffade honom igen år 2005. Hans far hade då berättat att Henry Soludde nu var ljudterapeut och hade tagit namnet Soludde efter den plats som han bodde på. I sitt kristalltempel på Soludden förvarade han sin jordsamling och han kunde själv tona in frekvensen från varje jordprov.

Senare då jag tonade in tonen för en byggnad som skulle ligga på den plats där vi sitter idag. Så fick den där tonen vibrera i mig ett antal år. Tonen fick en form. Formen av ett kristalltempel rättare sagt är det tre stycken sexsidiga kristallpyramider i en och samma byggnad.

Jag har alltså kommit underfund med att det är olika vibrationer i de olika jordarna. Varje land finns alltså intonat.

Men den vackraste tonen kommer så att säga till när man blandar ihop alla jordprover. Allt liv blir ju till slut jord. Givetvis är det ju inte accepterat från alla håll att någon människa från USA skulle ligga tillsammans med exempelvis en irakier. Min vision är att blanda jorden för att på­verka från denna kraftplats. Att överföra det som tänks och sägs här. Har vi blandat ihop alla jordprover och ingen har protesterat, ja den dagen har vi nog inga krig på jorden. HENRY SOLUDDE, 2005

Henry Soludde lämnade jordelivet i sitt utopia på Soludden och testamenterade platsen till (Mark Levengood). Love Enqvist visar verket om Henry Soludde i form av ett litet museum. Hans jordsam­ling ingår naturligtvis i museet.

Jonas och Frodo

Utställningen rör sig i ett gränsområde, på en glidande skala, mellan fiktion och verklighet. Starka utopier och drömmar uttrycks såväl fysiskt som imaginärt. Love Enqvists konstnärliga projekt kring Frodo, en hob i Tolkiens trilogi om Sagan om ringen, får pendeln att svänga ännu mer. Konstnären har besökt och dokumenterat platsen för inspelningarna av de tre filmerna, ett närmast sublimt landskap på Nya Zeeland. Han har även hittat en person som är en ofrivillig ”look-alike” av karaktären Frodo. Kopieranden av den fiktiva karaktären Frodo visas i form av en film och en serie teckningar. Fiktionen blir här ytterligare en av flera platser för utopier, arkitektoner och visionära förverkliganden.

Elisabeth Fagerstedt

Museichef