BAND TVÅ

FRIDA KROHN

Nya verk

24 aug – 30 sep 2017

När den här utställningen tog form i huvudet började jag måla små grå målningar och helt plötsligt hade jag gjort väldigt många. Alla delarna har moment av magi - när blått, rött och gult plötsligt blir grått. När kopian kommer ut ur kopiatorn och när banden framträder i det svarta. När färgen plötsligt tar formen av ett band. 

Att arbeta inför en utställning, att ha idéer och tankar om hur det ska bli när den hänger på plats. Hur verken flyttas från ateljén till gallerirummet. En del verk är jobbiga att transportera men andra väger lätt i handen. När verken hängs på plats. Att hitta platser som passar dem. En del löser sig spontant i rummet men annat är planerat långt innan i tankar och på ritningar.

Som vanligt uppstår hundra frågor. Är allt klart? När är det egentligen färdigt? Hur faller ljuset? Ska det vara mer eller mindre? Att bestämma att nu nu är det färdigt och nu blir det inte bättre utan nu är det precis som det ska.

Sedan tillbaka till ateljén, städa. Att inte riktigt orka städa färdigt. Hitta rester av en utställning. Jämföra tankarna innan med tankarna efter. Göra om? Göra nytt? Ta bort allt?

Eller bara vrida på huvudet, se diagonalerna som uppstått mellan verken i rummet. Lägga till en diagonal. Ställa sig på en annan plats och vrida huvudet åt ett annat håll. Vad ändras? Allt och inget, såklart.

Vrid på huvudet, flytta blicken! Jämför två saker med varandra! Gå i ditt vanliga tempo bredvid någon! Prova att gå bredvid någon annan! Föreställ dig det grågula marsljuset och jämför det med augustis klara färger!

Frida Krohns konst liknar ingen annans. Under konstskoletiden släppte hon periodvis taget om måleriet och började arbeta med kopiatorn och saxen som pensel. Hon klippte mönster i papper. Hon kopierade de klippta pappren. De kopierade pappren blev ibland till band och band har följt henne längre än hon förstått själv.

På ett sätt handlar det om närhet, att använda det som finns nära till hands. De mönster och former som hon klipper och viker är bekanta för många. De finns på förskolors fönster, på inslagna paket eller som dekorativa blommor. Kopierandet har hon arbetat med under en längre tid och det är främst en väg bort från och sedan tillbaka till målning och teckning. Hon kände sig begränsad av måleriets material, kopierandet är snabbare och mer magiskt. Där finns alltid ett överraskningsmoment. Frida Krohns tidiga installationer är suggestiva rumsgestaltningar utförda med kopierat material från golv till tak.

Frida Krohn berättar att hon har svårt att sluta tänka på papper, det leder så lätt vidare till andra tankar. Hon fascineras av papper som ett förhållandevis enkelt material som samtidigt är väldigt komplext. Man kan titta på den svenska pappersindustrin och se stora samhällsstrukturer bakåt i tiden och i vår nutid. Hon tänker på den mängd papper som produceras i Sverige och på papper som något vardagligt, det finns där hela tiden, vi snyter oss, häller upp ett glas juice, skriver en lista, ritar en teckning. Banalt och komplext, dekorativt och utmanande samtidigt. Arbetet med utställningen har lett henne tillbaka till måleriet. Alla bandens färger rör sig på en skala som förenas i hennes allra senaste målningar.

När Frida Krohn nu har återvänt till måleriet inser hon hur hennes öga redan är inställt på olika färger i grått. Under åren har hennes hjärna omedvetet noterat nyanser och skiftningar i grått. Hon beskriver att ”det var som att cykla efter ett långt uppehåll. Det gick lätt och var väldigt roligt.  Hur man ser och lägger märke till olika saker skiftar med tid, intresse, vilket yrke man har, var man är uppväxt, varit med om i livet och så vidare. Som hundägare så ser jag även när jag är utan hund vilka pinnar som min hund skulle vilja bära. Som målare i grått kan jag utan att tänka på det blanda till rätt färgnyans i huvudet.”

Säcken knyts ihop här, i ett långt pärlband av rosetter, spetsar, dekorationspapper, glättiga färger, från golv till tak, från topp till tå, så möts vi igen i den minimala minsta gemensamma nämnaren, i den abstrakta grå målningen som i sitt inre bär på alla palettens nyanser.

Utställningen Band två är en utökad version av utställningen Band som Frida Krohn visade på Galleri Fagerstedt 24 maj – 1 juli 2017.

FRIDA KROHN

Har examen från Umeå Konsthögskola (2012) och har även utbildning från Konstfack i Stockholm.

Sedan år 2010 driver Frida Krohn och Ylva Trapp Konsthall323. En konsthall som har sina lokaler i en bil, en röd Golf Variant. Konsthall 323 är omskriven av Shide Jafaris ”Om omvänd gentrifiering och stadsvandringar med Konsthall 323, i Brand nr 4 2015 och har gjort nedslag runt om i Sverige och i andra länder: 2017: c/o Galleri 54, 2016: i Saltsjöbaden, 2015:  Great views, INCA Seattle, Washington University, i Saltsjöbaden - tre stadsvandringar: Unga begåvade konstnärers smak för gröt, Kapitalet och kristen dödsångest, Minnet av ett avtal -monument eller musikal?, c/o Maretopia Färgfabriken Stockholm, 2014:  Backseat conversations Creative time Summit Sunday, Prenumerationsservicen 12 ljud- och bildverk från Saltsjöbaden, Ett badkar bensin, Studio 17 Stavanger, Rogeland Konstskola, 2013: Double Red Ride Radio Dubbelradiofestival, Konsthall C Stockholm, c/o Citroen Alternativa gallerier, Verkligheten Umeå, En vän med en bil Drive-in Lydgalleri, Norge, Seminar from the trunk Augmented Spatiality, Hökarängen, 2012: Vi svänger ner runt och sen tillbaka Öppet hus, Iaspis Stockholm,  2011: Backseat driving Konstfack, Kanslibyrån in residence, utställning utanför Skatteverket, Residency Washed Out, Apex art c/o Hökarängen, 2010: Vi här bak i bilen, Konsthallscafé Strategies of Persuasion, Konsthall C, Invigning av Konsthall323 Hur tar man sig till konstens centrum? Haninge Konsthall

Åren 2013-2015 drev hon Cigarrvägen 13, ett projektrum för samtidskonst i Hökarängen tillsammans med Ylva Trapp Ami Kohara Johan Wahlgren Maryam Fanni Lisa Renvall Helena Piippo Larsson Savas Boyraz. Här har konstnärer själva monterat och bjudit in, finansierat och städat. En plats där konstnären själv har makt att bestämma hur och vad som ska visas. Ett rum där den korta perioden, en vecka per utställning, och lilla ytan varit både en begränsning och en frihet. En plats för hög konstnärlig kvalitet utan ansökningsprocesser och snäva urval.

GALLERI FAGERSTEDT, HÄLSINGEGATAN 18, STOCKHOLM